Skrivet av: dreamalive | september 5, 2007

Vackra dagar och vackra vänner blandat med tyngre stunder

Heej, vi har kommit fram till en underbar by som heter Fleury sur Loire. Här är perfekt på alla sätt och vis. Genuint men med ett internetcafé som är gratis för det ägs av ett kooperativ och får EU-pengar. Härlig stämning i baren, vackert väder utanför, ljuvlig natur och frisk bergsluft – för nu har vi slussat oss ordentligt högt upp norr om Centralmassivet. Har gått en runda och ätit mer svarta björnbär än jag någonsin förut skådat – inte ens Jag kunde äta upp allihopa! Spirit har fått näsa för franska åkermöss som tydligen är en delikatess, men räddas i sista stund av Tiago och Tassa som tar hand om dem. En gräshoppa har blivit vår följeslagare på Siska sedan Tiago bonat om för den under öppen himmel i diskbaljan. Snart tror jag det blir ödlor ombord oxå – om Tiago får som han vill.

Vi fortsätter vidare imorgon, om allt går som det ska. Vi har vanskliga tider med alla vassruggor och björnbärssnår som klippts ner i kanalerna. Jag hoppas hinna lägga in lite nya bilder från Nunos dyk till propellrarna, och våra insnärjda dagar kryssandes bland stora monsterbollar i vattnet, men jag är inte säker på att jag hinner den här gången.

Vi har deppiga stunder ibland när hösten känns nära och slussarna ändlösa medan pengarna forsar ut i rask takt ur vårt resekonto. Funderar på olika lösningar när vi kommer fram till Medelhavet och höststormarna där.. Att vara tillsammans med barnen är trösten när vi frågar oss vad vi gett oss in i. Och att solen skiner fast höstlöven dalar gör att dagarna blir vackra och oron försvinner fram tills nästa regnväder. Vi pendlar mellan att fundera på planering, och att ta stundera som de kommer och tro på att det löser sig.

Jag har rannsakat mig själv ännu mer än vanligt och haft mina stunder av tankar om misslyckande och att jag är en enda stor bluff som lurar mig själv.. Och sedan är vi tillsammans och lyckliga och det känns så rätt att vara här.

Det är några till jag vill tacka..🙂

* Bert! Kan inte nog tacka dig för alla gånger du ställt upp, och allt du gjort för oss! Tusen tack och många hälsningar till Gabi, Emmy, Adam och Tarzan! Många hälsningar till Deana oxå!

* Tack till mina underbara elever på Montessori i Svalöv! Jag tänker på er och saknar er!!!!

* Sara Boo, tack för bidraget till vårt välmående!

* Tack till Majken Nyberg som ställt upp för oss varje gång vi kommit till banken!

* Tack till Mattis för inspiration och barnens favoritmusik på kvällarna🙂.

Jag saknar mina bästa vänner jääääättemycket, och är jäääääääätte tacksam för allt stöd vi fått av så många både kända och okända.!!!

Här följer lite jag skrev efter vi lämnat Rogny, och fått trubbel med propellern som löste sig efter två dagar med Nunos ansträngningar och stor hjälp från väldigt vänliga människor i Beaulieu sur Loire.

Lördagen den 1:e september börjar ljuvligt kärleksfullt. Dax fortsätta vidare. Mot solen och värmen vi nääästan gett upp hoppet om att hitta..

Går till affären och köper sallad, tomat, nektariner och bananer att äta under dagen. Tassa har blivit entusiastisk baguette-makare med mums i, förutom att hon är crêpes-expert. Tiago är croissant-fantast. Jag är passionerat fäst vid franska yoghurt-paket med katrinplommon-kräm i botten, som är så vackert vit och bruna att skåda och smälter så lent på tungan. Nuno försvinner iväg till något café så ofta han kan, och kommer tillbaka med ett stort leende och vackra ögon.
Tillbaka till affären:
Om jag inte skulle vilja ta i mig själv med tång, då skulle jag köpa ett paket Tampax. Mitt första möte med Tampax var som sjuttonåring i Maracaibo, och jag var häpen. Jag har provat att demontera dem, det blir nästan lika mycket skräp som på McDonalds.. Jag har provat att använda dem, och jag har lovat mig själv att inte göra om det i första taget. De är för kliniska, för katolska, för icke-Jenny. Tamponger i änden av långa införingsrör.. Jag köpte inga. Får hitta på någon primitivare lösning.
Och nu kommer uppräkningen på allt som upphört att fungera inom loppet av ungefär tjugofyra timmar:

  • Som bekant fungerar Nunos mobiltelefon inget vidare sedan han dök i Norra hamnen efter tappade båtnycklar – med mobilen i fickan. Men den har iaf fungerat ibland. Den ligger på hyllan vid dörren, ovanför spisen. Jag kokade färskpasta nedanför den siste augusti när den tog ett skutt ned i grytan och blev kokt. I dödsryckningar lyckades den då starta, till vårt jubel och magknipande skratt, men nu ligger den på hospis.

  • Min dators antenn verkar ha lagt av – jag får inte längre någon internetmottagning.

  • Nunos dator kan inte längre läsa CD-skivor.

  • Morgonen inleds med att Nuno ska rengöra vattenfiltret, det dyra, innan avfärd och det sitter så fast pga av vakum att det spricker när han försöker få upp det. 999 kronor.

  • Brädan vi har på kanten utanför fendrarna i slussarna fastnar i slusskanten, far upp mot Tassa och knäcks när Siska fortsätter framåt.

  • Framåt kvällen de sista hundra metrarna innan vi ska lägga till fylls vattnet av nyklippta stora klungor av björnbärsrevor. Först slutar Optimist att fungera, sedan Siska. Vi glider in mot kanten, hoppar, och drar in sista biten. De andra nyanlända båtarna har samma problem. Nuno fruktar att propellern försvunnit för oss. Gammal militärdykare från portugisiska flottan som han är hoppade han i det fullständigt ogenomskinliga vattnet och kände sig fram, precis som han tvingats göra under träningar i Lissabons avloppsvatten. Vattnet var så grumligt att 1,5cm under vattenytan syntes inget av min man längre. Björnbärsrevor och plastpåsar kom upp. Nuno rensade båtarna, och rapporterade Siskas propeller på plats men ur funktion.

  • Kvällen avslutas med att toaletten inte längre spolar som den ska. Vi hoppas det har något med att vi står på grund att göra.

  • Oj, glömde nästan, pedalen till vattnet till vasken håller på att lossna, och vatten läcker under kökslådorna.

  • Och! Lampan i taket har lossnat.

Sönagen den 2:e september, och Nuno letar fram våtdräkten. Har talat med båtguru-Ulf i Skälderviken med Michels telefon. Nuno dyker i morgondimmorna och lyckas få loss propellern och den felande kilen som vi nu behöver en ny. Vi vet inte hur länge vi måste stanna här.

Nu ska jag upp ur sängen, pussa min blöta hjälte-man, äta yoghurt med plommon ur halvvarmt kylskåp, och utforska bygden tillsammans med barnen. I solsken.

 


Responses

  1. Fantastiskt, vilken resa! Din beskrivning av tempoväxling blev jag avis på. I grunden är det nog så vi föds och det som egentligen är menat för oss människor. Numera försöker vi flyktigt fånga nuet. Detta imaginära tillstånd som t o m manar till bluffkänslor, paradoxalt nog…
    I helgen ska vi tillsammans med Fias portugisiske fästman måla huset ockragult. Det känns som sommarens sista skälvande dagar är här och dom ska jag ialla fall försöka fånga. Må bäst!

  2. Hallå mina vänner. Har int varit så aktiv på ett tag men tänkte bara tala om att jag tänker på er boch jag tycker att ni gjorde rätt som tog kanal vägen ner. Kanske lite tråkigt med all slussning men men en bra lång period att bara ta dagen som den kommer. Jag hoppas att ni får det varmare efterhand. Här har hösten kommit ordentligt frost på morgonen men jag gillar det också. Nu är det bara 84 dagar kvar tills vi åker på vårat äventyr men va skönt det ska bli. Jag har nog inte längtat så mycket till något sedan Sara var med barn senast och Cornelees skulle komma. Men nu ska jag läsa lite och samla mig ska gå igenom bokslutet med revisorn i morgon och jag vet inte vad det är med dessa mäniskor som får mig att känna som att jag hade tur det här året också!! För det kan ju inte handla om att jag faktiskt har gjort några bra val ???

    Kram Pontus

  3. Hej Pontus och hela familjen, skriver jag med ett stort leende pa lapparna… begriper mig inte riktigt pa det franska tangentbordet annu och hittar inte ratt for att gora smileys. Jatteglad att ni lyckats fa ihop det sa att ni kan aka pa semester hela stora familjen. Pratade gamla minnen med barnen och hade roligt at nar Tiago hade sin incident med hjalmen; lol. Kramar och lyckonskningar till er!

    Cicci, smiley till dig och hela din familj oxa!
    Gult hus!? Ha! Vilken overaskning! Det ska bli kul att se ett ockragult hus istallet for ett falurott! ..jag ar ju lite fargfreak, och kan titta pa och prata om farger hur lange som helst, smiley..

    De senaste veckorna har vi bara sett putsgraa hus med fargglada luckor. Jattemanga luckor ar malade i min alsklingsblaa farg som jag ser allt for sallan i Sverige – blalila som duvor och lavendel tillsammans, smiley.

    Hade vi haft storre bat hade det varit roligt med besok fran Sverige!

    Kanns gott att ha ert besok pa bloggen da och da!

    smileys

    Jenny

  4. Jag tror att det handlar om många bra val, trots allt det är vi som gör vår egen tur.
    Jag tror också att det var ett bra val att slussa ner till Medelhavet, och det går långsamt, tempot har ändrats helt.
    Tror inte vi kommer att ha sommar hela året som vi vill, men hela familjen är samlad och vi är glada för det mesta.

    Kram till er,

    Nuno

  5. saknar er!!!!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: