<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Jag saknar</title>
	<atom:link href="http://dreamalive.wordpress.com/2008/02/01/jag-saknar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dreamalive.wordpress.com/2008/02/01/jag-saknar/</link>
	<description>4 persons + 1 dog + 1 french mannequin on 8,5x2 meter sailboat for 1 year living their dreams together</description>
	<lastBuildDate>Thu, 11 Jun 2009 07:31:52 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Cicci</title>
		<link>http://dreamalive.wordpress.com/2008/02/01/jag-saknar/#comment-1309</link>
		<dc:creator>Cicci</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Feb 2008 11:35:35 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dreamalive.wordpress.com/2008/02/01/jag-saknar/#comment-1309</guid>
		<description>Åhh, Jenny. Jag fattar hur du menar. När lökarna strävar uppåt och mandelträdets knoppar ser sprickfärdiga ut i början av februari så blir man lite ja, vemodig. Samtidigt är det detta som motiverar allt och förankrar ens tillvaro när annat kan kännas så urholkat, påtvingat och repetativt. Men nog är samtidigt så att vi behöver vårt sammanhang, det som vi känner och vet. Men när saker och tillstånd inte känns stabila och pålitliga så behöver man veta att lökarna, de kommer i alla fall. Ja, kanske inte tulpanerna alltid, de är ju lite nyckfulla, men de andra... Ibland står de lite märkligt på en sned rad och då fattar man ju att fru Mullvad har lekt trädgårdsarkitekt. Men du, ni är så välkomna tillbaka till Sverige när det helt enkelt har blivit för mycket vatten. Bara så du vet, vi är säkert många som saknar er..Kram, C</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Åhh, Jenny. Jag fattar hur du menar. När lökarna strävar uppåt och mandelträdets knoppar ser sprickfärdiga ut i början av februari så blir man lite ja, vemodig. Samtidigt är det detta som motiverar allt och förankrar ens tillvaro när annat kan kännas så urholkat, påtvingat och repetativt. Men nog är samtidigt så att vi behöver vårt sammanhang, det som vi känner och vet. Men när saker och tillstånd inte känns stabila och pålitliga så behöver man veta att lökarna, de kommer i alla fall. Ja, kanske inte tulpanerna alltid, de är ju lite nyckfulla, men de andra&#8230; Ibland står de lite märkligt på en sned rad och då fattar man ju att fru Mullvad har lekt trädgårdsarkitekt. Men du, ni är så välkomna tillbaka till Sverige när det helt enkelt har blivit för mycket vatten. Bara så du vet, vi är säkert många som saknar er..Kram, C</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
